Fy fan... Nu är det lite för mycket för mig. Jag har ställt in mig på att jag ska klara allt som är på gång nu och har jag ett mål så satsar jag på det, men nu är det mycket. Jag är så stressad att jag inte ens kan sätta mig och skriva mina uppgifter, jag orkar inte göra en smårgås för det tar tid som jag inte har, då blir jag mer stressad vilket resulterar i att jag nog skiter i den där smörgåsen för att kunna sätta mig här istället. Och detta tar ännu mer av min tid som jag inte har, men jag gör det ändå, för att slippa det som gör mig stressad. Jag har ont i kroppen och kl 21 är jag så trött att jag mår illa.. Men jag fortsätter ändå. Jag försöker skriva mina arbeten, jag åker till skolan, jag går på praktik vissa dagar från kl 8-15 och sen jobbar jag från kl 15.30-21.30 Det är väldigt mycket men jag måste ju. Min älskade dotter hinner jag knappt med, den stunden jag träffar henne om dagarna så njuter jag av varje sekund, samtidigt som jag mår illa av stressen.

Jag längtar så tills dessa intensiva veckor är över och jag kan få ta det lite lugnt igen, för sen börjar jobb...

Nej nu får jag väl ta mig i kragen och försöka skriva ännu en mening i något av alla arbeten..

Ha det bra ni där ute!